Hålla fast drömmen

Vaknade denna morgon med en dröm... En vacker man (som jag känner igen) tittade djupt in i mina ögon och sa... "Jag älskar dig - det har jag alltid gjort. Det tog bara tid att hitta dig."

Sedan hände inget mer - utan som det är i drömmarna så vaknar man när det är som bäst - eller för all del - som värst om det var mardrömmar.

Som vanligt på morgonen gjorde jag min meditation och insåg att jag KUNDE INTE fokusera på andningen. Jag iakttog hur jag höll fast min dröm. Hur jag ville hålla fast min dröm. När jag äntligen kunde iaktta mina tankars vilja och önskan att hålla fast vid den drömmen, känslans längtan efter de där orden med ett leende inifrån mitt eget hjärta - kunde jag släppa fokus och även de tankarna flöt i väg på tankarnas himmel - som moln.

Insåg varför det är så svårt att meditera ibland. VI VILL hålla kvar våra tankar - för de ger en känsla av värde och innehåll. De ger vår längtan en mening. Livet en mening?

Just nu har jag en så stark kärleksaffär med livet i sig själv - med kärleken utan mottagare annat än jag själv. Jag älskar livet, kärleken finns där till allt jag ser och upplever. Det kan vara soluppgången, mörkret, kylan, min yllemössa och mina älskade barn.
Det räcker... och jag vet att min man är på väg att hitta sin väg till mig...

I övrigt kan jag meddela att jag har tagit barnpatienter denna vecka - och det fungerar utmärkt! De är få (1-2 om dagen) men det fungerar. Det är så skönt. Att lära mig nytt är inte möjligt - men att prata med barnen 100% närvarande och trygga föräldrarna fungerar... Jag är på väg tillbaka! :)

Allt ljus och kärlek till Dig! Och mig!