"En människa är en del av ett helt som av oss kallas universum, en del begränsad av tid och rum. Han upplever sig själv, sina erfarenheter och sina känslor som någonting skilt från andra... en sorts optisk medvetandevilla. Denna villa utgör ett slags fängelse för oss och begränsar oss till de egna önskningarna och tillgivenheten gentemot ett litet fåtal människor i vår omedelbara närhet. Vår uppgift måste vara att frigöra oss från detta fängelse genom att vidga medkänslans cirkel till att omfatta alla levande varelser och hela naturen i dess sköna gestalt."
(Albert Einstein)
För mig är detta en naturvetenskaplig förebild - som vågade tänka utanför ramarna, utmana den befintliga vetenskapen. Ändå är hans slutsats att vi ska omfatta ALLA LEVANDE VARELSER och HELA NATUREN i dess sköna gestalt. För mig för det tankarna till Dalai Lama.
Kanske finns det ändå en Universell Sanning och Visdom - som både naturvetenskapen och det andliga kommer fram till gemensamt fast på olika sätt? Just för att det är visdom och sanning??
Jag blir fascinerad varje gång sånt här sammanfaller... Universums synkronicitet!
0 kommentarer:
Skicka en kommentar